Sunday, October 28, 2007

Höst

Nu känns det onekligen som höst när jag tittar ut genom fönstret.Det är en genom grå himmel,regnet öser ner och det blåser.Jag tycker allt att det är mysigt med sådana här dagar men då vill det till att man själv inte känner sig genom dassig rent ut sagt....
Inatt var det ju dags att ändra klockan igen,men inte hjälpte det.E som brukar vakna runt 7.30 vaknade nu ännu tidigare efter dålig sömn i natt igen.
Problemet med mig är att när jag väl vaknar mitt i natten så börjar jag att TÄNKA och det är ju det värsta man kan göra.
Jag ligger där och oroar mig för diverse saker och tänker på allt som skall göras,och det är väl ett under egentligen att jag inte somnar av ren utmattning i hjärnan.
Idag har jag lite tid för mig själv.P och E är iväg ett par timmar och det känns skönt att få lite tid ensam för det händer inte så ofta.
Om 1 vecka åker P till USA för att fixa lite med diverse grejer.Huset står kvar det vet vi och bilarna i garaget med.Känns skönt att vi har någon att lita på som kollar till det.
P brukar inte åka med resväska....han packar i min.Men den här gången ska han ta med sig lite saker över.En massa tavlor som bara står här och som jag absolut vill ha upp på väggarna där för att göra det mer hemtrevligt.Jag skall nog se till att fylla väskan åt honom med saker som jag vill ha där.Lika bra att ta med lite i taget.
E och jag beger oss upp till mina föräldrar några dagar efter att P har åkt.Jag har mer eller mindre fått stränga order om att jag inte skall vara ensam.
Känns lite jobbigt att vara där i nästan två veckor,men samtidigt är det skönt att få lite hjälp med E nu när det börjar dra ihop sig och jag inte längre har all ork i världen.

Friday, October 26, 2007

Det skrivna ordet

Låg vaken mycket i natt,den här gången både p.g.a. min hosta och för att E hade svårt att sova.Låg då och tänkte på bloggen.Funderade på varför jag skriver,men jag kom inte på något vettigt svar så jag antar att det är för att jag vill.
Jag har alltid tyckt om att skriva,har haft lätt för att skriva och få fram vad jag tänker och vill på så sätt.Jag har alltid tyckt om att skriva brev och började med det redan som liten och håller fortfarande på även om jag inte längre skriver till så många så är det lika roligt.Jag har två brevvänner,en tjej och en kille,som jag har brevväxlat med i 17 år och det känns jätte skoj.Även om det kanske inte blir jätte jätte många brev varje år så håller vi ändå kontakten.
Tycker det är skoj med e mejl också men det är inget som slår ett handskrivet brev.
Jag skrev ett brev för 15 år sedan som ledde till att jag fick träffa min stora idol,hade absolut inte trott att så skulle bli fallet men så blev det.Det ledde till ett reportage i en vecko-tidning.Killen som gjorde reportaget undrade vad jag ville bli i framtiden och frågade om jag hade planer på att bli journalist.Något som jag aldrig funderat på men som då slog mig att det kanske vore nåt.Jag tycker om att skriva och tycker om att söka fakta osv.
På sätt och vis så blev det så men inte för en lång tid och bara på lokal nivå.
Två tjejkompisar och så jag,började intervjua lite lokala politiker och sedan ledde det även till olika yrkesgrupper.Har inget som helst minne varför vi gjorde det men det var skoj.En av politikerna var Bert Karlsson som då var i ropet p.g.a. Ny Demokrati.
Något annat som jag skriver är svar på frågelistor som Nordiska museet i Stockholm har.Jag anmälde mig då jag såg en artikel för många många år sedan i Vecko-Revyn då de sökte meddelare till att svara på olika listor.Jag försöker svara på någon varje år för att inte komma ifrån det för det är spännande,man vet aldrig vad som kan vara med på en utställning eller i någon av deras böcker.
Det är en rolig grej.

Thursday, October 25, 2007

Låtar

Häromdagen satt jag vid datorn och gjorde en uppgift i samhällskunskap.Av någon anledning fick jag då upp John Denver´s namn på internet i samband med det jag skrev om,kommer inte ihåg varför.Men genast kom jag att tänka på hans underbara låt Annie´s song.Den är så fin och som klippt och skuren för att ha med på bröllop.
När jag satt och funderade på sånger att ha med till mitt och P´s bröllop för fyra år sedan så var det här en mycket stark kandidat men jag förstår inte hur jag kunde välja någon annan.Den är ju så fin.
Istället föll valet på "Kärleken förde oss samman" av Ulf Lundell och "För kärlekens skull" av Ted Gärdestad.
Men ändå är det Annie´s song som ligger mig varmt om hjärtat.
I årets svenska melodifestival så var det en låt som jag kanske skulle kunna tänkt mig att ha med och det var Sonja Alde´n med "För att du finns",den har också en fin text som är en tillägnan.
Listan kan göras lång på härliga låtar.

Tuesday, October 23, 2007

Listan

Så då har jag också svarat på listan,det var riktigt roligt.

1. När gick du upp idag?
Kl 7.30

2. Diamanter eller pärlor?
Diamanter,bara det inte är för stort och pråligt.

3. Senaste filmen du såg på bio?
Det var i början av förra året,Narnia Häxan och Lejonet.Heter den så verkligen?!

4. Favorit-TV- program?
Bonde söker fru

5. Vad åt du till frukost?
Kaffe och thekaka med ost.

6. Vad är ditt andranamn?
Maria

7. Din favoritmat?
All mat som mamma lagar.

8. Vilken mat gillar du inte?
Lever är jag inte förtjust i.

9. Favoritchips?
Äter sällan chips men när jag gör det har jag ingen direkt favorit.

10. Vilken är din favorit-CD för tillfället?
Det är väl nån ihopamix som jag gjort själv av diverse låtar.

11. Vilken bil kör du?
Volvo V70.

12. Favoritmacka?
Tja,det skulle väl i sådana fall vara någon Subway macka.Finns många goda där.

13. Vilka mänskliga karaktärsdrag, kan du bara inte med?
Elakhet,oärlig,falskhet

14. Vilka är dina favoritkläder?
Det får bli mysbyxor och en sladdrig tröja,men bara när jag är hemma.

15. Om du fick åka vart du ville på semester?
Jag skulle vilja se mer av USA än "bara" Florida.

16. Favoritklädmärke?
Har inget.

17. Var vill du dra dig tillbaka?
Det vet jag inte.Har inte en susning om det.

18. Favorittid på dagen?
Kvällen.

19. Var är du född?
I Lidköping.

20. Vilken är din favoritsport att se på?
Ser gärna på vintersporter,eller om det är friidrott och det finns nån svensk som är duktig.

21. Coca Cola eller Pepsi?
Coca cola

22. Fotboll eller ishockey?
Hockey,ingen tvekan om saken.

23. Är du en morgonmänniska eller nattuggla?
Jag är nog en blandning tror jag,är varken eller.

24. Pedikyr eller manikyr?
Jag skulle onekligen behöva pedikyr just nu.Har svårt att få grepp om mina fötter då magen är i vägen.

25. Vad ville du bli när du var liten?
Polis.

26. Bästa barndomsminnet?
Omöjligt att säga,finns så mycket minnen.

27. Varit i Afrika ?
Njet.

28. Nånsin rullat in någon i toapapper?
Nej.

29. Varit med om en bilolycka?
Inte krockat med någon men varit med i en bil som blev ganska så tillbucklad pga att något stort låg i vägen som inte gick att se i mörkret och i regnet.

30. Favoritdag i veckan?
Fredagar.

31. Favoritrestaurant?
Det har jag tyvärr ingen.

32. Favoritblommor?
Oj.Tycker mycket om alla Hibiskusar vi har i trädgården i USA.

33. Favorit-snabbmatsrestaurant?
Får bli gatuköket i Götene.

34. Äger du en cykel?
Nej,eller jo men jag använder den inte.

35. Vem fick du senaste mailet från?
Det var väl Barnens bokklubb,kanske inte så roligt.

36. I vilken affär skulle du välja att utöka ditt kreditkort?
Absolut ingen,vill helst bli av med eländet.

37. Läggdags?
Allt mellan 22.30-00.30

38. Senaste personen du delade en middag med?
Per.

39. Vad lyssnar du till just nu?
Datorns fläkt och lugnet.

40. Favoritfärg?
Jag tycker om de flesta färger,har gärna rött på mig då det är den färgen jag passar bäst i.

41. Hur många tatueringar har du?
Inga.

Monday, October 22, 2007

Så var den då här..och lite till

Det tog sin tid skulle man kunna säga men för snart två veckor sedan kom den efterlängtade datorn.Vi valde att avboka beställningen då det tog så lång tid och aldrig fick några klara besked.Men så två dagar efter att vi gjort det så får vi veta att datorn ligger och väntar på posten.Så jag fick den ändå till slut.Har inte hunnit lära mig den än,det skiljer sig en hel del från den och min "gamla" dator.
En väska har jag införskaffat på eBay till datorn så den här skall jag försöka ta bättre hand om än den andra som fått sig lite repor.

Så var det då måndag igen och E och jag är ensamma då P är och jobbar.Får se om han kommer hem ikväll igen.Han har fått ljumskbrock och har aningens ont.Efter mycket väsen så står han nu på kölista till operation,vilket kan ta upp till tre månader...eller mer.P pratade med en svensk bekant till oss i USA och han sa att det är väntetid där också....1 vecka.Det är ju skrattretande.
Här verkar de bara lägga ner allting och ja jag vet inte var vården är på väg.Det är sjukhus högt och lågt runt omkring oss men de stänger mer och mer avdelningar.
Jag tycker synd om alla människor som är sjuka och som får vänta så hutlöst länge på vård,och är man då inte en sådan person som ligger på och mer eller mindre tjatar så får man vänta ännu längre.
Min svärmor hade utsliten höftled men svaret på sjukhuset blev att hon hade kunnat få hjälp om hon hade kommit dit och gråtit.Men så var inte hon,hon ville inte tränga sig på.Ett litet tag senare gick svärfar dit och grät för att han inte orkade där hemma och då hände det grejer.Men att det ska behöva vara så,det är illa.
Varför är det så?Vart tar pengarna vägen?Är det bättre att lägga pengarna på höga tjänstemän och politiker än på vården?Det går inte ihop riktigt.
I min hemkommun verkar det vara som att det största bekymmret just nu är var Arn byn skall vara.Då har kommunen hur många miljoner som helst att lägga ut.
Visst finns det bra vård också men det är inte som det en gång var.

Tuesday, October 16, 2007

Tungt

Nu är det tungt och jag önskar verkligen att det vore jultider....Jag sover som en-jag-vet- inte- vad.Kan vakna mitt i natten och sen är det omöjligt att somna om.Har en konstig form av rethosta som är väldigt irriterande och som dyker upp framför allt när jag ligger ner.Så ofta blir jag sittandes i sängen mitt i natten och det känns som att någon sitter på mitt bröst och trycker på.Hade exakt likadant när jag väntade E.
Jag börjar känna mig otymplig och förstår inte hur jag ska orka med i två månader till....med tanke på att jag inte blir mindre direkt.
Krabaten i magen är väldigt livlig ibland.I går när E somnade i famnen då vi satt i soffan så såg jag bara hur hans huvud for framåt ibland.Han fick sig några rejäla kickar.Är svårt att hålla sig för skratt när hela magen hoppar utan att jag gör något.
Är så mycket att tänka på som inte går att skjuta på.Vi vet inte riktigt hur vi skall göra när det så är dags att åka in.Vi bor lite i världens ände känns det som.Ute på en ö.Så det krävs planering med tanke på att vi har lille E också,vem som skall ta hand om honom i fall det blir hastigt.Mina föräldrar bor 2 timmar bort och vi har våra funderingar på att kanske vara hos dom den sista tiden och i stället föda i Skövde igen.
Det var ungefär som att det gick upp ett ljus i förra veckan att det närmar sig.
Kommer det att vara snö?Dåligt väder?Mitt i natten då bara en av färjorna går?
HJÄLP!!
Självklart ordnar det sig men det går ju inte att förtränga det.

Wednesday, October 10, 2007

Fortsatta funderingar

Hörde förut på radion att flygblad med hot har skickats ut i Rödeby.Där står det b la "Rensa Rödeby" och "Bra att man sköt mopedisten".Det har inte talats så värst mycket om det som hände,det nämns men inte mer än så.Det skall bli väldigt intressant att följa rättegången och se hur det går för pappan.
Det är sällan jag blir riktigt gripen av händelser men den här gången är det svårt att låta bli att engagera sig känns det som.

Något som det pratas mer om är dödsmisshandeln som också ägde rum i helgen.Då blev en 16 årig pojk så illa misshandlad att han avled.Det är ju så sinnessjukt så det finns inte.Det sägs att de slogs pga en tjej.Vad är det som händer egentligen?
Så får det väl något litet snällt straff bara för att de är under 18 år.Vilket förresten är vanligt i det här landet,snälla straff.Fast det finns ju undantag.Mattias Flink sitter ju fortfarande inne och han lär väl inte komma ut,men det vet man ju aldrig.
Men återigen då till de här unga gängen.Det blir mer och mer skrämmande med dom.Ska folk inte våga gå ut på gatorna ens i små samhällen?Skall man behöva vara rädd för att gå ute när mörkret kommer?
Återigen då,vad gör föräldrarna?Det är så skrämmande att föräldrarna inte gör något.Är de stolta över att deras barn går runt och misshandlar folk och kanske t o m gör det så illa att offret avlider.

Nog för att det kanske inte är välrldens enklaste uppgift att uppfostra ett barn,men har man något vett så borde det ju inte gå åt fanders ändå.

Sunday, October 7, 2007

Vart är vi på väg?

Idag stod det något i Göteborgs Posten som fick mig att reagera oerhört starkt.Det stod om dödsskjutningen i Rödeby som skedde natten till lördagen.

En familj har sedan länge blivit trakasserade av ett mopedgäng.De mobbade familjens 19 årige,lätt förståndshandikappade, pojk.
Deras brevlåda hade blivit förstörd av gänget så de kunde inte ens ta emot post och när mamman i familjen var och handlade så kastade en av killarna en soptunna mot hennes bil.
På fredagkvällen så hade familjen blivit hotade till livet-men polisen ville inte komma.
Va?Ville inte komma.
Istället dök mopedgänget upp vid 01.30.
Nu gick det så långt att till slut tog pappan i familjen fram sitt hagelgevär och sköt två av pojkarna,en av dem dog direkt och den andre är svårt skadad.
I det här reportaget säger kyrkoherden i församlingen att alla ställer sig frågan "Varför?"Behöver de ställa sig den frågan verkligen?Det säger sig väl självt att han var trött på trakasserierna och framför allt ville han väl försvara sin son och resten av familjen mot dessa killar.
Vilken förälder skulle inte känt så?Självklart är det olyckligt att det behövde gå så långt att pappan blev en mördare.
Men varför fick de ingen hjälp?Hur kunde pojkarna fortsätta som de höll på?Varför reagerade inte deras föräldrar?De är 15-16år och är ute och ränner mitt i natten och föräldrarna "vet ingenting".De måste självklart ha vetat om vad som pågick.
Som vanligt så skylls det på varandra.Polisen skyller på sociala myndigheterna och sociala skyller på polisen.
Till saken hör också att det här gänget trakasserade hela bygden....och ingen gjorde något?Det är frustrerande att höra något sådant.Hur får det gå till så?Hur kan ett gäng unga killar få förstöra för en hel bygd utan att någon tar tag i saken?
Hur har samhället blivit i Sverige?

Friday, October 5, 2007

Full fart

Vaknade strax innan 8 och hoppades att klockan var lite mer än så.Var uppe och snurrade vid halv tre inatt då E vaknade och jag antog att han var hungrig då han somnade i går kväll efter bara några få skedar gröt.Det gick från att gallskrika till att han snusade så gott.
Trots inte alldeles för mycket sömn i natt då det var svårt att somna om,så kände jag mig ganska pigg och alert när jag gick upp.Fick ringt och sagt upp mitt mobilabonnemang hos 3 och dit skall jag aldrig mer gå tillbaks.När jag ändå var i farten så skrev jag ett e mejl till Plus (TV programmet i Svt) angående företaget The Phone House som, ja jag finner inga tillräckliga ord för att beskriva hur jag känner.Besviken är rätta ordet.
Jag är inte av den sorten som brukar gnälla utan att det behövs men dom har gett mig både gråa hårstrån och jag har känt mig så förbannad så det är ett under att jag inte har hamnat på förlossningen än.
Men det kändes skönt att skriva av sig till Plus och berätta om min försvunna dator.Beställde den den 10/9 och det skulle ta 10 dagar,snart har det gått en månad och ingen vet nånting.Suck.

Nu till något roligare som jag läste i min läns tidning (Nya lidköpings-tidningen).Varje fredag så finns det en kolumn som heter Pigge har hört och där kan det stå mycket roligt.
Det här handlade om en äldre man som var inne på en dataaffär i Lidköping för att köpa det tillbehör som normalt går under namnet mus.Nu var det som så att han blev betjänad av en kvinnlig expedit och generad över att behöva använda ordet frågade mannen i stället: -Har ni någon råtta?
Om han fick någon mus eller inte,det talade Pigge inte om.

Inte ett moln på himlen är det än så länge och vattnet är nästan alldeles spegelblankt.Det skall tydligen vara fint väder framöver.Skönt med sådana höstdagar.

Thursday, October 4, 2007

Blir stundtals tokig

Jag blir tokig på alla dessa eländiga små bananflugor som är överallt.För ett tag sedan fanns de helt plötsligt här bara,kom från ingenstans liksom.Blev lite förvånad eftersom det inte fanns en endaste liten frukt i huset.
Lyssnade på radion någon vecka senare och då pratade de om just dessa kryp och att de gärna kommer vid den här tiden på året.Folk ringde in och hade många olika förslag på hur man kunde få de att försvinna.Jag provade dock inget för jag tyckte att de minskade i styrka.Men så har de kommit tillbaka och har tagit med sig hela tjocka släkten till råga på allt.Så i måndags ledsnade jag och tänkte att jag måste prova någon medtod.
Så det blev vatten,diskmedel och vinäger.Jösses vad det simmade flugor i skålen men det var dessutom lika många som inte förstod att de skulle ta sig ett dopp i godiset som jag blandat i ordning till dom små rackarna.
De var överallt och jag ledsnade på att de bara blev fler och fler som cirkulerade runt men inte ville bada.Så jag ledsnade och hällde ut det.
Fick ett nytt tips igår när jag var på MVC och satt i väntrummet och läste Ica kuriren (förmodligen första gången i livet).Det var att hälla kokande vatten i diskhon,ett par liter varje dag.Provade det igår kväll men flugorna var kvar idag,får väl ge det ett par dagar till antar jag.
Men ska aldrig krypen försvinna?Måste det bli minusgrader för att de ska försvinna bort?De är så otrevliga för de är ju precis överallt.

Tuesday, October 2, 2007

Nu närmar det sig

I helgen när jag pratade med mamma så var hon så snäll och påminde mig om att det bara är lite drygt 2 månader kvar.
Har tänkt mycket på detta och vissa stunder på dagen kan jag känna lite smått panik över vad som komma skall.
Många frågor som hopar sig och jag känner mig verkligen som en förstföderska.Trots att jag har varit med om det här tidigare så har jag ju ändå inte varit med om det då det blev akut kejsarsnitt första gången.
För att killar skall kunna ha ett hum om hur det hela är så jämförs förlossnings förloppet med att springa ett marathon.....det är bara det att ett marathon kan man ju bryta mitt i eller när man nu vill.Det är ju svårt att säga;Nej nu ger jag upp och går,mitt i förlossningen.Fast man har ju hört lite roliga historier och tjejer som på allvar bestämmer sig för att packa väskan och åka hem.
Det är så många frågor som hopar sig i huvudet och de verkar bli fler och fler.
Ja jösses amalia.