Så har det då gått tre veckor sedan lilla stora Tindra kom till världen.Omtumlande tid veckan och framför allt dagarna innan hon kom ut. Mitt spökande blodtryck blev högre och högre och till slut blev jag inlagd pga det.När jag hade gått 2 veckor och fyra dagar över tiden så var jag inne på kontroll och för att ett beslut skulle tas angående förlossning.
Pga diverse saker så togs beslutet att det fick bli kejsarsnitt den här gången också,något som jag verkligen ville undvika.Jag ville verkligen föda normalt den här gången men min kropp verkar inte tycka detsamma tyvärr.
Efter läkarbesöket blev jag kvar på avdelningen och det kändes tungt,men samtidigt skönt ändå.
På morgonen så var det då dags att rullas in till förlossningen och operation.Som vanligt fullt med folk runtomkring,otroligt goa människor.Jag fick min epiduralbedövning,ajaj,och sen var det dags igen att hamna bakom skynket.
Mådde sämre och sämre ju längre de höll på.När de så skulle plocka ut henne så mådde jag bläh,det var jobbigt.Men det är klart att det var en stor tjej så efteråt förstår jag att de behövde hålla på så som de gjorde.
Hon skrek redan i magen då de höll på att ta ut henne,vilket är ovanligt att de gör tydligen.
Oj vad tankarna snurrade runt i huvudet,är det en pojk eller flicka?!
Så hör jag att de säger "HON" där nere vid mina fötter och det låter t o m som en tjej när hon skriker.Det kändes helt otroligt att det blev en tös den här gången.
Allt gick efter omständigheterna bra.Eric tar väl hand om sin lillasyster.Ger henne nappen när hon skriker...men sen kan han vara så fräck att han tar den från henne i nästa sekund.HiHi.
5 comments:
Redan 3 veckor gammal, måste kännas oerhört skönt ha förlossningen överstökad och ha henne här. Låter riktigt jobbigt på slutet med högt blodtryck, gå över tiden och allting.
Jag trodde man var helt nersövd under kejsarsnitt men det är man alltså inte? Du skrev du hörde allting, hade ont och "var med".
Är det stor omställning vara 4 i familjen?
Ja tänk att det redan har gått tre veckor. Även om förlossningen var lite omtumlande så är det viktigaste att både du och Tindra mår bra och att allt gick bra. Eric ser så glad och stolt ut över att vara storebror på kortet.
Anne:Ja det är oerhört skönt att ha förlossning överstökad....och graviditeten över huvudtaget.Man är väl för det mesta vaken så vida det inte är ett urakut kejsarsnitt för då är det vanligare att man är nersövd och då är inte pappan med heller.Är väldigt tacksam för att jag inte behövt vara nedsövd nån av gångerna.Det är allt en stor omställning att vara 4 men samtidigt så är Tindra så otroligt lugn och snäll så det märks nästan inte att vi är en till.
Desiree:Tiden bara springer iväg,vet inte var den tar vägen.Ja han beter sig som en stolt storebror också trots att han inte ens är 2 år än.
Jag åkte ju även jag på pre-eclampsi. K-snitt för mig också. Jag minns hur dåligt jag också mådde när Karolina skulle ut. Det var ett sådant enormt tryck när läkaren liksom "tryckte" ut henne. AJ! Och sen frös, frös, frös jag i timmar efteråt, frossa. Fick ligga under värmefiltar mm.
Men resultatet blev ljuvligt, precis som ditt!! Tre veckor!! Tiden går fort.
När bär det av till USA igen??
Annika:Ja det där trycket fär att få ut de små liven är inte att leka med.Vi planerar för fullt och senast maj åker vi,förmodligen redan i april då Pers re entry permit går ut då.
Post a Comment