Show and Tell - Fredagstema

Förra veckan var första gången som jag "skolkade" från Show and Tell,men jag hade absolut ingen aning om vad jag skulle skriva.
Idag är temat; Om jag skulle klä mig i samma Halloween kostym varje dag skulle jag...
Jag antar att jag inte är så jätte rolig när jag skriver.....jag vet faktiskt inte om jag skulle vilja klä mig i samma Halloween kostym varje dag.Kanske att jag skulle kunna tänka mig att göra det för ett tag men inte för evigt.
Sedan är ju frågan vad för kostym jag skulle ha,vad/vem skulle jag vara.I dagarna skulle jag kunna tänka mig att ha en McCain eller Palin kostym men då skulle jag gärna vilja ha det så att jag kunde "känna" hur de tänker innan valet.....känner de paniken?!
För vad jag har förstått så har Palin kostymer blivit populära här i USA....förstår inte varför.Haha.
Att ha samma kostym varje dag blir väl i längden lika tråkigt som man kan tycka att det är att vara mig ibland då man har en sån dag.
Men kostymen skulle ju självklart vara en så bra kostym att det inte skulle gå att se att det är en kostym och inte skulle någon veta att det är jag som springer runt i den.

Nu önskar jag er alla en trevlig Halloween vare sig ni är utklädda eller inte!

Lyckans Avslöjande

Mitt förra inlägg blev ju lite hemlighetsfullt men jag ville inte skriva för mycket utan att höra mig för om det var okej...men nu vet jag ju att jag får.
Våra kompisar berättade för 2½ år sedan att de skall adoptera och bara det var ju jätte roligt att höra.Då sa vi alla fyra att det blir säkert en jämnårig med Eric.....det var vad vi trodde ja.
Därefter har det varit allt annat än en rolig process för dem.De har väntat och väntat och väntat,hört rykten om att Kina skulle stoppa adoptioner osv.
Nu så har de så äntligen fått veta att de får en liten pojk om ett par månader.Han är jämngammal med Tindra,bara 1 vecka yngre än henne,så därför känns det extra roligt.Ser verkligen fram emot att få träffa lille Max.
Längtar och väntar........

Vilken Lycka!!

Tänk att känna sådan enorm lycka för någon annans skull....Igår vaknade jag och kände mig inte alls på humör för att åka till företaget,det kändes tungt och som väldig måndags ångest.Jag låg vaken en stund innan det var dags att gå upp och rätt som det var såg jag att telefonen lyste upp....ett meddelande.Har inte kommit särskilt roliga sms det senaste utan bara reklam så jag räknade med att det var det som kom igen.Men vad jag misstog mig.Det var ett MMS från våra kompisar hemma i Sverige som kom med oerhört glada besked.
De hade fått DET efterlängtade samtalet på morgonen.Efter det meddelandet så blev genast dagen mycket bättre.
Jag kände/känner sån enorm lycka för de.Kändes dock väldigt tungt att sitta på den här sidan av Atlanten och längtan hem blev jobbig.Vi satt och skrev till varandra och tårarna rann och rann på mig.Tårar av lycka men även för saknaden av att inte kunna vara där ......Hoppas kunna spendera sommaren i Sverige nästa år!!

Längtan efter vad?

Nu känns det som att jobba lite i motvind och det blir inte lättare av att krisen är överallt.För det drabbar ju de som vi har som medlemmar och i sin tur drabbar de oss eftersom de inte betalar sina medlemsavgifter.Fick veta häromdagen att de staterna det varit värst för är Kalifornien och Florida men att de ser en ökning av byggande i Kalifornien nu, så förhoppningsvis kommer de se en ökning här med.
När vi tog över företaget så tyckte förra ägaren att det kanske kan vara smart att inte säga att han inte jobbar där längre...men nu efteråt kan det tyckas att det kanske hade varit bra att tala om att ett ägarbyte gjorts.För tyvärr är det nog så att han har skrämt iväg många medlemmar som har varit kvar sen företagets grundare var där.
Så länge vi inte låter P ,som jobbar för oss, vara där mer än halvtid i veckan så fungerar det och nog sjutton måste det vända.
Men huvudsaken är att räkningar kan betalas och det kan de så käpprätt åt skogen är det inte...även fast jag nog fick det att låta så nu.
Jag har en längtan men vet inte efter vad eller till vad.Kanske är det längtan till någon annan stans.Vi längtar väldigt mycket till Key West och bara få lite semester och komma hemifrån.Sedan finns det en längtan hem också...ibland.Men det är så fel årstid att åka ifrån solen och värmen till regn och rusk.Men längtan finns där...
Sen finns det ju en och annan längtan som går att göra något åt ganska snabbt och det är längtan efter LÖSGODIS......visst finns det här men det är ju absolut inte jämförbart med vad vi är vana vid hemifrån.
Ett bra sätt att få hit det på är via Swedelink. Jag beställde från de i somras,lite godis och en paket välling (för att introducera till Tindra,ja inte godiset alltså).Det gick på ca 1 vecka,hade räknat med mer med tanke på tullgnissel som tyvärr kan bli har vi märkt.
Det var värt varenda liten krona och därför har jag så beställt igen...åtminstone lite grann.Så nu går jag och väntar som ett barn väntar på jultomten.
Vill man inte handla så onyttiga saker så kan man ju alltid inhandla något annat,en bra hederlig svensk film eller en svensk cd skiva...

Rymdprogrammet

Någon sa till oss att det är bra om McCain vinner för då räddas många jobb på NASA....men så är tydligen inte fallet.Ska det inte barka åt helt fel håll så finns det återigen bara en kandidat och det vet vi ju vem det är....det är då inte McCain,den saken är klar.
Känns som att han satte spiken i kistan då han valde SS,annars kanske han fortfarande haft en chans att ta hem det hela den 4 november.

Bröllopsdag

Idag för 5 år sedan,en vacker höstdag,så stod vi i Skälvums kyrka framför prästen.Det tog många år innan vi hamnade där.Vi hade varit ihop i 9 år innan det hände något mer efter förlovningen (som gick fort).
Önskar att jag hade ett foto att visa men de är kvar i Sverige ett par månader till men kommer förhoppningsvis i December.
Ett litet bröllop på 20 personer,men lyckat var det och alla hade trevligt vilket ju är huvudsaken.
Vi brukar inte fira bröllopsdagen något särskilt och jag tror inte att så blir fallet i år heller.
Vi firar alla dagar istället.

Show and Tell - Om jag vore en kändis skulle jag.....

Fredag igen och nytt ämne.Det ör ju fortfarande oktober och det innebär att det är Anna som bestämt den här fredagens tema också.

Jag har faktiskt inte mycket aning vad jag skulle göra om jag vore en kändis.Man kan ju ha blivit känd på så många olika sätt nu för tiden....vare sig man vill eller inte.
Undrar förresten hur många ofrivilliga kändisar det finns i vida världen?!Jag undrar hur jag skulle vara.Jag tror inte att jag skulle ändra mig,men sånt vet man ju aldrig innan.
Om jag skulle bli känd så hoppas jag att jag skulle vara en omtyckt kändis.Jag önskar att jag inte skulle bete mig annorlunda p g a mitt kändisskap.Det finns ju faktiskt sådana människor också som försöker att vara som en "vanlig människa".

Jag tror inte att jag skulle utnyttja mitt kändisskap,jo om det skulle vara för den goda saken skull.Om det t ex skulle handla om insamling till barncancerfonden eller något sådant.Men att stå och gapa i en krogkö att de skall släppa in mig,det skulle jag aldrig göra.

Hrm vad mer skulle jag inte göra eller skulle göra?!Sen är ju frågan om jag skulle ha mer pengar för att jag är känd,det är ju inte säkert.Men om jag nu hade det gott ställt skulle jag se till att mina nära och kära också skulle ha det bra....såklart.
Jag funderar på hur jag skulle bo,men det beror ju också mitt vilken kändistyp man är.Antingen bor man i hus som är övervakat på något sätt,eller också drar man sig undan till dit där folk minst anar det.

Ja det var väl några funderingar på ett ev. kändisskap.

Må så gott denna fredag!!Hoppas att ni får en bra dag.

Ofrivilligt bad

När mina föräldrar var här så lyckades Per få med sig mamma ut i en kajak.Hon har aldrig paddlat förut men förhoppningsvis så vill hon göra det igen.
Pappa var dock svårflörtad så han ville INTE provpaddla.Jag passade förresten också på att paddla för första gången här i USA.Men det gick då inte att jämföra med de kajakerna vi är vana vid från Sverige.De här var inte hälften så roliga.
Hur som helst så gick Per och mamma i från vår brygga och stack iväg.Efter en liten stunds paddland i kanalen så kom de tillbaka.
Mamma skulle gå ur och ta sig upp på bryggan (vilket inte är jätte enkelt).Men hon tänkte väl inte på att kajaken flyttade på sig utan trillade rätt ner i plurret.Tyvärr så missade jag den föreställningen men det måste ha varit en syn.Hon skrämde väl iväg varenda manatee som fanns i det vattnet.
Hon sa efter duschen att hon aldrig sett så skitigt vatten och det förstår jag för det är väl inget vatten man gärna badar i.
Stackarn!!

Gissa autografen

Den kanske inte är så svårgissad...vad vet jag.Den är införskaffad i somras i St Petersburg då mina föräldrar var hos oss.
Vi gick och tittade i affärer och hittade en affär som en kille hade.Där fanns hur mycket roliga saker som helst att se,framför allt då diverse saker med autografer på.Han hade/har en otrolig samling som han säljer.Vissa kostar en förmögenhet men det förstår jag.
Medan Per var inne för att betala en sak som han hade hittat så såg jag den här boken och ville väldigt gärna ha den,både för att den var signerad och för att jag ville läsa den såklart.
Det var bara det att den kostade ju några dollar så det var bara att lägga ner den tanken.
Men så sa mina föräldrar att de har sällan sett mig verkligen vilja ha något så gärna så de hjälpte gärna till att betala den.Nu talar vi alltså inte en svindyr bok men just då var allt över $20 till och med mycket.




Men jag fick dock läsförbud i den boken så jag fick köpa en till bok som jag kan läsa i.Har dock inte börjat läsa den än men det skall bli intressant.

Författaren är minst sagt högaktuell!!

Show and tell - Fredagstema

Den här fredagens tema var lite enklare att svara på; Om jag kunde byta karriär skulle jag...
Ja nu har jag ju egentligen redan bytt karriär även om det så inte är för gott för det är då ingen som vet.
Men jag har gått från att vara undersköterska på ett demensboende till att nu vara egen företagare för det vi håller på med.

Men det är definitivt inte drömmen utan det jag skulle vilja göra är att ha en liten butik.Har drömt om det i många år.Liksom många andra så har jag alltid tyckt om brevpapper,små papper,och allt möjligt sådant där.Det var drömmen att få ha en butik med sådant.Men sedan jag blev lite äldre så ville jag gärna sälja annat.
I Götene finns en affär som heter Färg & Fantasi och den har så mycket härliga saker,den är lagom stor men man kan hitta något till alla tillfällen.En sådan butik vill jag ha.Dit folk kan komma för att köpa sin dopgåva,födelsedagspresent,bröllopspresent,eller vad det nu kan vara.Det skall inte vara saker man kan hitta i vilken affär som helst.

Den här ängeln köpte jag till Eric (kommer från Bukowski) hos Färg & Fantasi.Det är också en sådan grej jag skulle vilja sälja.Bukowskis nallar är så himla söta och framförallt barnsäkra.


Den här skålen kommer också från butiken och den fick jag i somras när mina föräldrar var här.Är man inte godissugen innan man ser den så finns viss risk att man blir det.....
Jag är inte jätte händig tyvärr så att måla en sådan skål och sälja i butiken skulle no ginte vara att tänka på.Men jag skulle gärna sälja någon annans målade skålar och vad det nu kan vara.

Vem vet det kanske blir en liten butik någon gång,var den skall vara det vet jag inte.Men jag skulle kunna tänka mig att vara i en mysig lokal,varför inte en övergiven lada?!Huvudsaken är att jag skulle hålla till på ett bra ställe och inte för bra gömd.

Ja det var min lilla dröm om karriärsbytet.

Önskar er en fortsatt trevlig fredag!!

Tänk om....

Min käre make berättade för lääääänge sedan om en tjej som hade varit intresserad av honom i hans ungdom men att han inte var intresserad tillbaka (säger han i vart fall).
Det roliga i det hela är att hon numer är gift med en man som är känd radiopratare och som bär rosa träningsoverall (eller åtminstone så gjorde han det för några år sedan).

Hur hade världen sett ut om han hade gillat henne tillbaka tro?!

Neeej

Vad har hänt med min Blogg?!Den har fått fnatt,inget fungerar som det ska.Saker har ändrat sig själv.

Skurk

Känner mig lite skurkaktig...Har aldrig varit så här länge i USA förut,6 månader är max och nu dessutom är vi här utan att veta vad som händer.Vi ANTAR att advokaten har skickat iväg papprena och nu är det bara (bara o bara förresten,suck) att vänta på det positiva.
Idag skulle vi åka hem om vi nu bara skulle stannat här på B1 visumet,känns konstigt,planet går 13:45.
Det förhoppningsvis nya visumet öppnar många nya dörrar för oss och underlättar med social security osv.Så en dag i taget fortsättningsvis.

Show and Tell - Om jag vore

Ny fredag och ny månad.Med ny månad menas ny författare till fredagarnas Show and Tell teman. I Oktber är det Anna som bestämmer.
Knivigt men roliga fredagar framöver blir det och framförallt skoj att se hur vi väljer att framföra.

Idag ska vi så skriva om; If I were a man/woman (i.e. the opposite sex*) for one day, I would...


Ja säg det du och jag undrar vad kvinnorna på bilden skulle göra (undrar förrestena om de alltid går klädda så här?!).

Nåväl vad skulle jag göra.Jo för det första skulle det vara väldigt intressant att bara vara man för att förstå hur de fungerar.Hur tänker de egentligen och varför tänker de och reagerar som de gör.
Varför kan de inte göra två saker samtidigt och skulle jag kunna klara av det?!
Nu är ju då frågan,vilken sorts man skulle jag då vara.SKulle jag bli en hetero,bi eller gay man?För de lär ju skilja sig i hur de är om man då tänker på hur de uppför sig.En gay man är väl lite mer som en kvinna i mångt och mycket så för att testa på det hela på riktigt fick det väl i sådana fall bli en hetero.
Det är ju svårt att bara under en dag hinna med alla känslor och gud vet allt som pågår i ett huvud och en kropp men nog skulle man få en uppfattning.
Hur reagerar en man när en snygg tjej dyker upp?Vad pågår i huvudet då,eller en ful tjej med för den delen.

Nog skulle det vara intressant att få vara man för en dag men jag är nog nöjd som det är....jag tänker hellre tanken.

Nu ska jag ta hand om en busig liten tös och en sjuk liten gosse som har feber stackarn.
Ha en trevlig helg!