Den här dagen minns man inte med glädje.Idag för 8 år sedan vaknade mamma och jag av att telefonen ringde och direkt förstod jag vad som hänt.Per var i USA och jag firade därför jul och nyår hemma i Hällekis.
Jag låg i bäddsoffan i tv rummet och klockan var vid strax innan kl. 6 på morgonen då mammas syster ringde och berättade att deras bror hade dött.
Den dagen och framför allt den morgonen har etsat sig fast i minnet.Pappa hade jobbat natt och när han kom hem fick han skotta sig in för det hade kommit så mycket snö under natten.Han förstod direkt vad som hänt då han såg att lamporna lös i huset.
Är övertygad om att W fanns nära oss efter att han dött och att han fortfarande finns bland oss.
En sån snäll och go människa som drabbades av cancer.
Tänker extra på hans familj idag........
Blogguppehåll---Mot Los Angeles.
3 days ago
4 comments:
Usch ja, vi har haft så många dödsfall runt oss det senaste åren . det är så tungt, det är årsdagar och högtider. Imorgon ska jag på begravning igen, en ung människa igen, Fy så orättvist. Jag övar på att vara tacksam, sådana här dagar är det extra lätt.
Å visst underlättar de att man vet och känner att de finns därute.
Simone:Usch och fy för dödsfall och begravningar.Ja det är samma här,vi har också haft många dödsfall runt oss de senaste åren.Många av de har varit runt jul och nyår.
Så tråkigt. Men det måste finnas många ljusa minnen runt en sådan människa också, man får försöka minnas dem när man sörjer som mest.
Jag hoppas att du får ett riktigt bra 2009!
Nyårskramar från mig!
Marianne:Ja o ja det finns många ljusa minnen och många goa skratt har det blivit....
Tack detsamma,hoppas att du också får ett riktigt bra 2009.
Skickar Nyårskramar till dig också!!
Post a Comment